Hur man stämmer ett piano

Denna mindre vägledning är tänkt för människor som har endast lite eller ingen erfarenhet alls med att stämma piano. Vi rekommenderar dig verkligen, att läsa igenom hela instruktionen, detta för att samla erfarenhet i frågan om att stämma piano innan du sätter i gång med detta arbete.

Du behöver förstå; att stämma ett piano är inte något man lär sig inom några minuter. Det behövs mycket tålamod och självrannsakan för att kunna stämma ett piano på en acceptabel nivå.

Många pianostämmare använder Dirk's Piano Tuner och uppnår en nivå som de inte trodde kunna vara möjligt.

Kunskapen kring de olika pianons mångfald och deras detaljteknologi är också till stor hjälp. Du borde vara kapabel att kunna känna till avvikelser och bieffekter och på egen hand kunna justera dessa.

Pianostämning i praktiken. Till att börja med några nödvändiga hjälpredor:

Med den vrider du på stålpinnen där strängen sitter fast i. Mer om det senare. För att få en bättre känsla, och därmed bättre kontroll, investera i en stämnyckel av hög kvalité. Den skall inte vara för tung men inte heller för lätt. Ju styvare stämnyckeln är, desto bättre känsla har du medan du vrider på stämpinnen. Huvudet skall vara stjärnformat för att kunna passa på de kvadratiska stämpinnarna. Det förekommer olika storlekar. Var säker med, vilken storlek du köper.

Stjärnsatsen ger dig möjlighet att kunna placera stämnyckeln i olika positioner. På det sättet kan du alltid välja bekvämast möjliga position.

En stämnyckel med utbytbar huvudet rekommenderas om du stämmer mer än bara ett piano. Detta av anledning att de olika stämpinnarna reagerar på den passande hylsan. Försäljaren kan hjälpa dig med tipps.

Dessa är hjälpmedel för att dämpa / muta de vibrerande strängarna som, medan stämning pågår, inte får vibrera. Du behöver lite gummimaterial för dämpning (muting) av strängar. Kilar av gummi med en metalltråd rekommenderas likaså, speciellt då, när det inte finns plats för normala kilar.

Diskant-stämmkilar (Pincetter) används för stående pianon. Två av dessa måste (försiktig) styras mellan hamrarna. Dessa används till dämpning av de trepariga yttre strängarna. En unison samklang är en uppsättning av tre strängar (mellansektion och diskant sida) eller två bassträngar som är lika inställda och som hör till samma ton.

Dessa ”pincetter” används speciellt hos de högsta tonerna, där det inte finns tillräckligt med plats för de konventionella kilarna. Här träffar hammaren två eller tre likstämda strängar.

Utöver detta finns det flexibla filtremsor i olika tjocklekar. Dessa använd i huvudsak vid stämning av flyglar. Remsan viras kring alla högra och vänstra strängarna, så att endast strängen i mitten tillåts att vibrera. Många föredrar denna metod med påståendet att det skulle gå snabbare.

Med "Dual String Unisons" hoppar man alltid över ett mellanrum. Då kan man efter fritt val stämma den högra eller vänstra strängen.

För att bearbeta "Strips" rekommenderas hjälpmedel av trä eller aluminium. Försäkra dig om att inte träffa resonansbotten. Det finns risk för att kunna skada den. Det är även viktig att trampa ner stustain-pedalen, detta för att inte skada kilarna. Detta gäller även då du vill avlägsna "Stripsen". (trampa på sustain) Vidare skall du, vid borttagning bära handskar detta för att förhindra oxidation på strängarna. Okontrollerade och ogenomtänkta handlingar kan leda till ett ostämd piano.

En sak är viktig: Små rörelser. Du behöver upptäcka, om du behöver höja eller sänka tonen (Pitch). När du börjar med att stämma är det säkrare att först stämma neråt, detta för att förhindra, att strängen vrids för högt och därmed riskerar att skadas eller att gå av. Att öva på sådana rörelser är en grundläggande uppgift för utvecklingen av en bra känslighet. En bra känsla är väsentlig för ett bra stämningsresultat. Vi rekommenderar dig att öva på det ofta – innan du börjar med att stämma ett piano.

Påbörja dämpning med en av de yttersta strängarna. Gör ingenting med de inne strängar. Placera stämnyckeln på den yttersta strängen som inte är dämpat / mutad.

Försök att lägga lite tryck på stämnyckeln, till vänster när du vill minska tonhöjden, men utan att vrida stämnageln. Lyssna noggrant på det du hör. Öka trycket på stämnyckeln något när du inte hör någon skillnad. Öka trycket tills du börjar höra pulseringar i tonen. När du börjar höra pulseringar i tonen betyder det att nu finns tonhöjdsskillnader för den inre strängen och den yttre strängen. Ju större skillnaden är, desto snabbare är svävningen. När du släpper på stämnyckeln borde stämpinnen åter inta sin ursprungliga position och svävningen upphöra. Detta är av stor betydelse för inställningen senare. Vad är det som nu har hänt? Allt vad du av stämnyckeln ser är det yttre skalet. Den andra delen är förankrad i stämblocket och håller den fast för att förhindra att strängen mister sin spänning av sig själv.

När man utöver tryck på stämnyckeln, vrider sig stämpinnen något. Denna flexibilitet är en viss egenskap hos materialet. Materialet är i viss utsträckning elastiskt även om det är tillverkat av kvalitetsstål. På stället, där stämpinnarna är förankrade, finns det ett stort motstånd som gör att pinnen inte alltid går tillbaka till sitt ursprungsläge. Nyckelns uppgift är att hjälpa till i denna process. Det kallas även; att sätta pinnen, och är fundamental för en stabil stämning. Du måste vara säker på att pinnen befinner sig i sin slutgiltiga position. Detta kan du kontrollera genom att slå an några Forte toner! Då hör du om någonting ändrar sig eller inte.

Detta för oss till den stabila stämningen: Strängarna i ett piano delas upp i tre sektioner. Vid stämpinnens topp finns den del av strängen som inte kan vibrera. Den andra sektionen kallas för den fri vibrerande delen. De fasta punkterna är agrafferna och capot (om några). Den andra delen av strängen är den så kallade fria vibrerande sektionen av strängen. Hammarens huvud träffar här på strängarna. Detta är det tongivande avsnittet av strängen. Detta avsnitt går via en „bro“ som är knyten till resonansbotten. Den första fasta punkten (sett från stämnaglarna) upp till bryggan bestämmer strängens ljudsektion. Bryggan är den andra fasta punkten som strängen löper över. Tredje delen är ett andra, icke vibrerande avsnitt. Den går från "bryggan" till strängens slut där strängen fästas fast vid den så kallade fixerpinnen.

Vi talar fortfarande om stämningens stabilitet. Du måste föreställa dig att det råder mycket starka krafter vid dessa två fixeringspunkterna. Denna kraft kan leda till stora förändringar i spänningen mellan strängens tre avsnitt. Tillåter man det så kommer det, under pianospelets gång, att bli påtaglig - med snabb ostämdhet som följd. Att ett antal gånger göra ett anslag med tangenten hjälper att fördela spänningen till en jämn nivå.

Det är önskvärt att först stämma strängen en aningens för hög för att sedan, långsam, stämma neråt medan tangenten slås an oavbrutet. Tangentens anslag hjälper till en bättre fördelning av spänningen. Genom att ställa tonhöjden lite högre, kommer strängspänningen att hjälpa till att nå rätt tonhöjd.

Du behöver utveckla förmågan att kunna föra stämnyckeln till en lugn och klar position, att förhindra förändringar i spänningen och till sist – uppnå den riktiga tonhöjd / pitsch.

Nu något kring vridningen av stämpinnen. Pinnarna sitter förankrad i stämstocken. Stämnaglarna sitter ganska ordentligt fasta i bottenstocken. Du behöver stor kraft för att kunna vrida pinnen. Strängens egen spänning hjälper dig med att sänka pitchen. Om du skulle vilja höja den, behöver du övervinna pinnens motstånd och därmed strängens spänning. Hur stämmer vi högre eller lägre? Det finns en skillnad mellan ett piano och en flygel. Vi kommer att berätta om det nedan.

Först tar vi pianot. Håll ett öga på stämpinnen och det sättet hur strängen är virad kring den. Strängen lämnar pinnen på den vänstra sidan. Vrider man pinnen till vänster sänker man pitchen-vrider man till höger så höjs tonen.

Hos en flygel är det annorlunda? Jo det är inte så mycket annorlunda än det upprättstående pianot, men du måste veta skillnaderna för att inte göra några misstag medan du stämmer.

Strängen lämnar pinnen på den högra sida och går till flygelns slut.

För att höja spänningen vrider man pinnen till höger, för att sänka spänningen vrider man till vänster. Sättet hur man sätter an stämnyckeln är olika mellan piano och flygel. Gör dig medveten om följande.

Hos ett piano är stämnyckelns bästa position, då nyckelhandtaget visar klockan ett.

Vrid stämnyckeln till höger för att få tonhöjden att gå upp.

Hos en flygel skall nyckeln vara bortvänd och åt sidan från dig och visa klockan två.

Trycker du stämnyckeln mot dig höjs spänningen.

I följande avsnitt några av stämningens viktigaste komponenter: Stämpinnens rörelse och hur man vrider den.

Du kommer att kunna konstatera att det finns skillnader i känslan när det gäller vridning på pinnarna. Observera, Detta vid ett och samma piano. Många pinnar låter sig vridas enkelt och direkt, andra är svåra och motsträviga. Dessa pinnar har en benägenhet att springa för högt då man utövar tryck på stämnyckeln. Var inte rädd för raspande ljud. Dessa är normala och förorsakar ingen skada. Än en gång. Öva vridandet noggrann och med minsta rörelser. Detta är av största vikt. Det räcker inte alltid för att skydda strängarna från att bli för överspänd men det ger dig förmågan att stämma en sträng rätt precis. Spänningsskillnaden som du måste överbrygga är oftast mycket liten.

Först och främst skall du kontrollera, att stämnyckeln sitter på rätt stämpinne. För det följer du strängen som du skall stämma.

När du påbörjar stämningen och höjdläget inte förändrar sig är det mycket troligt att du är på fel sträng. Det är säkrare, att som först, använda mindre tryck utan att vrida på stiftet. Du kommer att konstantera att pitchen går upp. Om inte, stämmer du fel sträng. Detta skall du kontrollera varje gång annars finns det risk att du skadar något.

Av samma anledning är det rådsam att till att börja med, först att stämma lite neråt för att sedan stämma uppåt. Därmed uppnår man en neutralisering av spänningsfältet. Var absolut säker att stämpinnen infinner sig i en slutgiltig position. I början ser stämpinnernans uppsättning ganska kaotiskt ut, men snart kommer du att känna igen ett logiskt system bakom allt. Senare blir det mycket enklare att hitta det rätta stiftet på direkten.

Vi har talad om mycket höga spänningar: I genomsnitt är det 80 Kg per sträng och en totalkraft på 18 ton som breder ut sig på ramen.

Föreställ dig, du vill stämma en sträng so mär alldeles för låg. Det är viktigt att du fördelar kraften på ramen so lika som möjligt.

Av samma anledning är det viktigt att stämfel på mer än 30 cent justeras i flera steg. Detta av samma anledning än ovan. I så fall utför du först en "grov" inställning med enda syftet att föra tonhöjden närmare önskad tonhöjd när du försöker nå en så jämnt som möjligt fördelad spänning i instrumentet. En sådan grov avstämning kan nås inom 15 till 20 minuter efter viss erfarenhet och det är inte viktigt att det fortfarande finns några hörbara små pulseringar i den unisona samklangen i detta moment.

Vi skall nu visa metoden för att kunna bevara jämnheten i dragkraften:

• Börja med de mellersta strängarna i en oktav mellan C3 och C5
• För det andra stäm en sträng av "Double Bass Section"
• För det tredje stämmer du mittsträngarna mellan C5 och C8
• För det fjärde; stäm den ensträngade bassektionen
• För det femte. Stäm varje vänster sträng mellan C3 och C8
• För det sjätte. Stäm de övriga strängarna av dubbel bas sektionen
• För det sista. Stäm alla högra strängar från C3 till C8

Observera att tonernas växling från två till tre strängar inte är samma i alla pianon. Vi har med avsikt inte berättad något om de komplexa ämnena mellan interaktion och de enskilda intervallen.

Utöver detta försökte vi stämningsproceduren förklara med försiktighet. Varje förorsakad skada har vi inget ansvar för därför att det inte är möjligt, genom en kortfattad vägledning, att utan praktiskt erfarenhet kunna förklara alla facetter som att stämma ett piano innebär.

Vårt råd: Öva mycket och lyssna på det du gör. Också utan avstämningsenheten. Då handlar det inte bara om stämningen utan ännu mer om en bättre förståelse för helheten och om att utveckla färdigheterna att hantera stämnyckeln.

Vi önskar dig all framgång och hoppas att du snart kan glädja dig åt ett vackert resultat av stämningen.