Dirks pianotuner

Att stämma ett piano är en komplicerad process. Givetvis behöver du ha anlag att kunna hantera en stämhammare på rätt sätt så att stämpinnarna Förblir i en stabil position. Det behövs tid och praktik för att kunna tillägna sig denna skicklighet. Ännu tydligare är svårigheten att bestämma strängarnas rätta tonhöjd. Många instrument kan stämmas med en enkel stämapparat. Varje ton ställs då in på en exakt frekvens. Hos ett piano är ett sådant förfarande inte möjligt eftersom det då uppstår ett resultat av disharmoni och det kommer att låta falskt. Detta förorsakas av sättet som stränginstrumenten producerar sina ljud.

En sträng kan vibrera på olika sätt t.ex. endast inom ett visst område, vad som betyder, att mitten och änderna står stilla. Eller, så vibrerar den i två områden; i mitten med ¼ och 3/4del av längden och änderna står stilla. Så kan en sträng även i tre, fyra eller fler områden sväva.

I praktiken dock, svävar strängarna från ett piano i alla de formerna samtidig. Varje svävning levererar sin egen frekvens, det betyder; ett stränganslag producerar många frekvenser samtidig. Dessa frekvenser benämns som ”harmoniska övertoner”. Skulle dessa övertoner motsvara exakt den 2, 3, 4 och 5-faldiga frekvensen av grundtonen, då skulle en enkel stämapparat kunna användas. För ett piano är det tyvärr inte så. Hos ett piano förhåller det sig dock på det viset att övertonerna motsvarar något mer än det 2, 3, 4 och femfaldiga. De exakta värden bestämmer frekvensen för pianosträngarnas grundtoner varpå pianot klingar rent. I praktiken måste basen stämmas lägre än tonskalans motsvarande toner. De höga tonerna behöver stämmas något högre. Graden av avvikelsen kallas för pianots sträckning. Sträckningen är beroende av flera faktorer. Dimensionerna av pianot är viktiga (stränglängderna t. ex.), men också diameteren, materialet och strängarnas vikt. Detta innebär att varje piano behöver stämmas annorlunda för att kunna uppnå den optimala klangen.

Det finns stämapparater som tar hänsyn till den nödvändiga sträckningen. Hos dylika instrument kan man i förväg välja sträckningen. För ett större piano väljs då en mindre och för ett mindre piano en större/bredare sträckning. Med en sådan stämapparat kan ett piano inte stämmas på ett tillfredsställande sätt eftersom det inte tas hänsyn till pianots specifika konstruktion. Ett piano, stämd på detta sätt, kommer aldrig att kunna låta med sin optimala klang, det måste stämmas efter – kontrolleras efter gehör.


En pianostämmare behöver många jämförelseintervaller för att kunna stämma ett piano. (till det slår han an två tangenter samtidigt). Detta förutsätter mycket erfarenhet och mångårig praktik. Problemet är, att intervaller inte helt kan stämmas rent och inte varje intervall stäms lika ”orent”.

Om t.ex. endast ett intervall inte blivit riktig stämd, så har det omgående inverkan på de intilliggande tonerna. Dessa är delar av andra intervaller som då inte längre passar ihop. Allt detta liknar en gåta som måste lösas.

Dirk´s Piano Tuner låser denna gåta åt dig. Med Dirk´s Piano Tuner spelas alla pianots toner (genom att slå an dessa) in. En stämning framställs på basis av denna enskilda sträng. Stämapparaten spelar inte bara in grundtonerna utan även de harmoniska och icke harmoniska övertoner. Efter inspelningen används dessa informationer av Dirk´s stämapparat för beräkning av alla strängarnas grundtoners optimala frekvens. Till detta trycks endast en tangent vår på endast en sträng (per strängkör) får klinga. Med detta beräknas alla intervallers ”renhet” för att kunna stämma av de på varandra. Strängarna kan nu stämmas efter varandra. Strängen som slagits an känner mjukvaran automatiskt av och visar hur mycket varje sträng avviker ifrån den optimala tonhöjden. De strängarna som är mutad stäms senare tillsammans med den innan stämda strängen till samma kör/ton. Efter stämning av alla strängar har pianot stämts med den optimalt bästa sträckningen. Efter stämning av pianots alla strängar är pianot nu med den bäst möjliga sträckningen stämd och har pianokonstruktionens motsvarande optimala och rena klang. Varje sträng behöver stämmas endast en gång. Det är inte nödvändigt att behöva kontrollera alla intervaller, efter gehör, en gång till.

Med denna testversion kan man skapa sig en överblick kring stämapparatens möjligheter. Precis som i fullversionen kan denna demoversion spela in alla toner. Därefter kan bästa sträckningen beräknas. Testversionen beräknar de optimala frekvenser från alla A (A0-A7) och alla E (E1-E7). Dessa toner kan då stämmas - inte de andra. På det sättet är det möjligt att stämma rader av hela pianots intervaller:

Oktaver: A0-A1, A1-A2 osv. E1-E2, E2-E3 osv.
Kvint: A0-E1, A1-E2 osv.
Kvart: E1-A1, E2-A2 osv.

Staminstrumentet kan utökas med tillsats-moduler. Dessa erbjuder ytterligare funktioner. För tillfället finns det ännu inga sådana tillgängliga. Besök vår webbsida för att veta mer.

• Frekvens
  Tonen antal svävningar per sekund (tonens höjd).
• Klang
  Ljudspektret som kan förnimmas av det mänskliga örat.
• Ton
  Ljudhändelse med konstant tonhöjd.
• Not
  Presentation av en ton med en specifik tonhöjd och läge.
• Tonskala
  Stigande eller fallande följd av toner i en bestämd ordning.

• Tonhöjd (pitch)
  Upptäckt tonhöjd av ett ljud är ljudet av grundtonen.
• Grundläggande ton eller tonika
  Den uppfattade tonhöjden. Denna grundton är dn lägsta av alla toner varav ljudet formas.
• Överton
  En ton med en klang av högre frekvensen än grundtonens. Dessa övertoner av en ljudbild är heltalgiga, flertalgiga frekvenser av grundtonen.
• Svävning
  Uppträder i ljudet då två toner med en liten frekvensskillnad klingar samtidigt.

• Intervall
  Tonhöjdskillnaden mellan två toner.
• Halvton
  Den minsta musikaliska intervall som används i västerländsk musik. En oktav består av två halvtoner. I den likvärdiga svävningen är alla halvtonsavstånd precis lika stora. Hos ett piano är intervallen mellan två på varandra följande vita tangenter en halvton, såvida det inte finns en svart tangent däremellan. Om det existerar en svart tangent mellan de två vita tangenterna, består intervallen mellan dessa av två halvtoner. I så fall är intervallet mellan de vita tangenterna och den svarta en en halvton. Intervallen mellan en ton och krysstonen (t.ex. C och C#) är alltid en halvton.
• Oktav
  Avståndet mellan två toner vars den andra tonens frekvens är dubbelt så hög som den förstas.
  1 Oktav = 12 Halvtoner.

• Stämning
  Frekvensernas samstämdhet av noter. I den västerländska musiken är den liksvävande svävning den mest populära. Andra stämningar är t.ex: den renas stämning, den pythagoreiska, medeltonstemperering och den vältempererade plus den31 liksväviga Stämning.
• Kromatisk tonskala
  En kromatisk tonskala är en tonskala som innehåller alla 12 halvtoner:
  c – c# – d – d# – e – f – f# – g – g# – a – a# – b (de vita och svarta tangenter hos ett piano)
• Halvton och heltonsteg
  Ett halvtonssteg är en intervall av en halv ton som intervallen mellan två på varandra följande vita tangenter hos ett piano utan svarta tangenter däremellan. Ett heltonsteg är en intervall av två halvtoner som t.ex. mellan två på varandra följande vita tangenter, mellan dessa en svart tangent befinner sig.

• Diatonisk tonskala
  En diatonisk tonskala är en tonskala med halv och heltonssteg:
  C-Dur: c – d – e – f – g – a – b
  C-Moll: c – d – eb – f – g – ab – bb
• Hertz
  Frekvensens mått.
  1 Hz = 1 hel våglängd per sekund.
• Cent
  Logaritmisk mått enhet för frekvensens skillnad mellan två toner i en tonskala.
  1200 Cent = 1 Oktav.
  100 Cent = avståndet mellan två på varandra följande toner i en liksvävande stämning.
  

• Frekvensspektret
  Alla frekvenser som uppträder hos ett ljud. Frekvensspektret kan läsas i form av ett diagram.
• Växeltonig (bisonoric)
  Begreppet "växeltonig" används, då tangenten av ett dragspelsliknande instrument framkallar olika toner beroende på tryck eller drag, T.ex. Bandoneon, diatonisk dragspel, munspel.
• Stämbord (tuning table)
  ett speciellt bord, avsett för stämning av stämtungor.

Mikrofonens kvalitet
För stämapparaten är endast tonens frekvens avgörande. Ljudets volym är irrelevant. Mikrofonens kvalitet spelar en sekundär roll. Avgörande är endast frekvensen. I princip duger alla gängse mikrofontyper.

Intern eller extern Mikrofon
Ett i en Laptop inbyggd Mikrofon fungerar bra men det registrerar mera brus än en externt Mikrofon. Chassit av en Laptop fångar upp ljud och skakningar som mikrofonen registrerar. Även Kylfläkten kan bli en källa till störande ljud. En inbyggd mikrofon kan ganska ofta inte mäta de lägsta frekvenserna. En annan nackdel av en inbyggd mikrofon är, att det nästan är omöjligt att placera det i mitten, mellan pianots pedaler. Ett extern Mikrofon underlättar en anpassning avsevärd.

Avstånd mellan mikrofon och piano
Ju närmare pianot mikrofonen placeras, desto mindre är inflytandet av störande ljud. Vid ett avstånd av ca 1m uppnås de bästa mätresultat. Ett avstånd på mindre än en meter ger det bästa resultatet.

Digitala effekter
Somliga mikrofoner levereras med software och drivare som förändrar ljudsignaler med hjälp av digitala effekter. Det här är effekter som "ekon", "brumfilter", "stereoförbättring", "riktningskänslighet" och "bullerundertryckning". Dessa effekter förändrar ingångssignalen och förhindrar stämapparatens klanderfria funktion. Stäng av alla dess effekter. Mikrofoninställningar ”boost”, ”sensitivity”, ”volume”, ”gain” und ”balance” utgör inte några problem.

Slutsats
En extern mikrofon med en kabel ansluten till datorn är den föredragna konfigurationen, eftersom den enkelt kan placeras på rätt plats. I praktiken fungerar en enkel dynamisk mikrofon ansluten till ljudkortet alldeles utmärkt. Frekvensomfånget av prisvärda mikrofoner är ofta okänd, särskild när det gäller de låga toner. En kvalitativt bättre dynamisk mikrofon ger bättre resultat. Generellt duger det också med en USB-mikrofon. I så fall används inte datorns interna ljudkort, vilket kan vara en fördel. De mycket dyrare kondensatormikrofonerna är användbara men ger inget bättre resultat. Digitala effekter av div. mikrofoners software skall stängas av!

Tips
Rör man muspekaren ett ögonblick över en knapp eller ett fönster av programmet, visas en så kallad Tooltip. Tooltip är ett litet textfönster med en beskrivning av just den knappen eller fönstrets funktion.

Att välja ingångskanal
För att kunna använda stämapparaten är det nödvändig att bestämma önskad ingångskanal så att konfigurering av denne kann utföras. För det mesta är det Mikrofoningången. Av den anledning visas konfigurationsskärmen vid starten av stämapparaten.

För valet av ingångskanalens inställning är konfigurering i fönstrets vänstra sida avgörande. Med ”select the recording device” väljes ljudkortet. Ljudkortets olika ingångar visas via ”select the sound input in the recording device”. Här väljer du ingången du vill använda.

Kanalens valda ingångssignal visas i form av ett Diagram. Stämapparaten fungerar bäst med en stark ingångssignal. Ingångens känslighet regleras med ”Sensitivity”-knappen. Väljer man en mikrofon vars signal är för svag hakar du för checkboxen ”Microphone boost” då kommer signalen att förstärkas.

Ingångens stereobalans regleras med balansens skjutregel. I de flesta fall skall den positioneras i balansens mitt.

Tangenten ”Windows Recording Control for the selected device” öppnar Windows ljudingångens konfigurationsfönster. Detta fönster behöver sällan användas.

Ibland hörs ett brum (50 eller 60 Hz) på ingången. I allmänhet uppstår det oljudet genom datorns nätdel - som uppfattas av mikrofonen. En ”brum” i signalen vid 50 eller 60 Hz kan filtreras bort genom att sätta en hake i Checkboxen; ”hum filters”. Stämapparaten kan då vara benägen (om brumfiltret inte är påslagen) att interpretera denna ”brum” som. G1 (49 Hz), A#1 (58,27 Hz) eller B1 (61,74 Hz).

Automatiskt upptäckt av ton
Dirks Piano stäminstrument upptäcker automatiskt tonen, som anslås av tangenten. Noten kommer att visas automatiskt tillsammans med oktaven efter mätning. Tonen som programmet upptäckt visas med ”grön” markering. Det kan förekomma, att kort efter att en ton slagits an eller släppts, det fortfarande, ett kort ögonblick, en annan tangent är markerad. Detta är ett normalt fenomen.

Slå an strängar under inspelning och stämning
Observera följande punkter medan du slår an strängar.

1. Per tangent (per kör) skall endast en sträng ljuda. De andra strängarna måste mutas. Det är mycket viktig, att strängarna mutas ordentligt, så att dessa inte börja sväva tillsammans med den som skall mätas. Detta skulle innebära, att beräkningen för den bästa stämning (sträckningen) utsätts för ett negativt inflytande som i sin tur resulterar i ett dåligt resultat.

2. Slå an strängen endast med pianots hammarskalle. Om strängarna anslås på ett annat sätt är det mycket troligt, att fel position träffas. Harmonin som produceras av strängen kommer att vara olika än när pianot spelas vid senare tillfälle. Detta skulle kunna innebära ett dåligt resultat.
3. Medan inspelning pågår (inspelningsknappen aktiverad) får tangenten inte släppas förrän inspelningen varit framgångsrik. Motsvarande tangent lyser då rött i stämapparatens fönster.
4. Medans stämningen pågår (inspelningsknappen är då inte aktiverad) skall tangenten inte släppas förrän tonen känds igen. Motsvarande tangent lyser grönt i stämapparatens fönster. Därefter kan tangenten anslås fritt antal gånger.

1. Starta programmet och koppla mikrofonen till din dator. Placera mikrofonen så, att de klingande strängarna uppfattas av mikrofonen klar och tydlig. Vid stämning av en flygel kan mikrofonen även placeras under flygeln. Placera mikrofonen på t. ex. en gummiplatta eller en kudde så att det inte tar upp vibrationer från golvet.
2. Kontrollera i vänstra, övre hörn, om rätt mikrofon blivit vald.
   
   
   
3. Se till att platsen där mätningar utförs är fri från störande kringljud. Särskild monotona störljud som varar länge, som t.ex. en fläkt, en akvariepump, kan försvåra stämningsarbetet.
4. För att stämma ett piano, måste först alla dess toner spelas in. Aktivera ”inspelningsknappen” i programmets huvudfönster och slå därefter ton efter ton (endast en i taget från den nedersta till den översta) Mellan varje inspelad ton, gör en paus på ca 2 sekunder utan att det skall höras något ljud.

4. Håll alltid tangenten nertryckt så länge tills motsvarande tangent i programmets fönster lyser rött.
   
   
   
5. Medans inspelningen av ett piano pågår, förblir de bägge nedre indikatorer mörka. anledningen till det är, att den optimala sträckningen av toner ännu inte är känd eftersom programmet ännu inte hunnit beräkna den.
6. Om det, medans stämningen pågår, skulle uppstå störanda ljud, är det möjligt att inspelningen oväntad startar. Motsvarande tangent lyser då röd. För att åter radera denna inspelning, klicka på den aktuella tangenten med höger musknapp. Den röda markeringen slocknar och nu kan en ny inspelning av tangenten ske. När alla pianots strängar spelads in, aktivera ”sträck” knappen och ett nytt fönster kommer att öppnas som visar visuellt alla inspelade toner.

7. Så snart som alla toner är inspelade, gå till fönstret Optimal sträckning genom att klicka på knappen "Sträckning" på huvudskärmen på tunern.
   
   
   
8. Varje vertikal block som du här ser, representerar en tangent. Varje inspelad sträng visas här som en avvikelse till den ”liksvävande tempereringen” med en kort röd linje. Den horisontella linjen i mitten, representerar den egentliga liksvävande stämningen. När alla strängar spelads in kan du, genom att aktivera ”Calucalte optimal strech” påbörja beräkningen av den optimala sträckningen.
   
   
   

9. Nu kommer den bästa sträckningen för pianot att beräknas. Denna process behöver ett antal minuter eftersom det under denna tid behövs jämföra millioner kombinationer av övertoner. Den resulterande optimala sträckningen visas av de korta och tjocka horisontella gröna sträcken. Man kan observera hur de röda linjerna börjar sitt lopp och hopp för att närma sig den ideala sträckningen. De av inspelnigens ursprungliga fångade värden presenteras av rosa linjer. På det sättet kan man se skillnaden mellan den aktuella och ideal sträckningen på ett mera tydligt sätt. Beräkningen av den bästa sträckningen är avslutad då det horisontella block komplett fyllts i och knappen bredvid visar ”avslutad”.
   
   
   

10. Det är därför inte nödvändigt att spela in detta piano än en gång. Den optimala sträckningen sparas tillsammans med inspelningen. Om du vill stämma samma piano vid senare tillfället ytterligare en gång, hämtar du helt enkelt den sparade filen från programmet.
11. Den avslutande grafiken visar nu den bästa sträckning för pianot. Linjerna i detta diagram kanske ser lite röriga ut. Detta är normalt. Intervallernas renhet definierar pianots klang. De fundamentala frekvenserna har i detta sammanhang mindre betydelse.
12. Pianot kan nu, baserad på basis av den beräknade sträckningen, stämmas. Stäng fönstret, genom klickning på det röda krysset ovan. Grafikens fönster försvinner och huvudskärmen visas.
13. Nu har du sorterat ut "optimal sträckning", och du kan starta den verkliga processen att stämma ditt piano. Du börjar mitt på tangentbordet, normalt C4, och rör dig uppåt till höger, in i den höga sektionen, en strängsamling i taget. Därefter börjar du från mitten och rör dig till vänster in mot den lägre sektionen. Dämpa alla utom en sträng i strängsamlingen. Slå an motsvarande tangent och observera den röda nålen i fönstrets nedre del. Nålen reagerar omgående på stämhammarens rörelse. Så fort nålen står på noll, är strängen i sin perfekta stämning. Det är däremot näst intill omöjligt, att stämma en sträng till noll Cent med 100 %, eftersom strängens ton alltid pendlar något upp och ner. Detta är inte heller nödvändigt.

13. Ibland svänger nålen lite runt nollpunkten. Skalan bakom nålen uttrycks i cent. 100 Cent vid A0 motsvarar 1.59 Hertz. 100Cent vid C8 däremot motsvarar 241,92 Hz. När den stämda strängens avvikelse av mindre än plus eller minus 0.1Hz förvisar, är detta inte längre att förnimma.
14. Efter att ha slagit an strängen, vänta tills nålen visar avvikelsen utan att röra sig för mycket innan du vrider på stämnyckeln. Denna procedur tar ca.en halv sekund och borde utföras på liknande sätt med alla tangenterna. Kom ihåg att den sista rörelsen i stämnyckeln ska vara i riktning mot att sänka tonen. Detta säkerställer att spänningen i strängsektionerna är jämnt fördelad. Om du misslyckas med att göra det kommer strängen att bli misstämd efter en liten stund. Detta tar hand om en sträng i strängsamlingen.
15. Det är nu dags att stämma de andra strängarna i strängpartierna, likt den, som du just stämd med Dirk´s Tuner. I fallet av ett tresträngad parti, frigör först en sträng från dennes dämpning/mutning, och stäm den likt den redan stämda strängen genom att lyssna på svävningen. Därefter stäm den tredje i förhållandet till de andra två. Detta är relativt enkelt därför, att du kan höra avvikelser mycket tydligt. Om önskvärt kan du också ställa in de två sista strängarna med Dirks pianotuner.
16. Pianot är nu ideal och efter bäst möjliga sträckning stämd. Du får gärna kontrollera de olika intervallerna och ackord efter gehör.

Ingångssignal
Signalen som används av stäminstrumentet för sin mätning, visas grafiskt i det övre vänstra hörn. Signalens amplitud visar ingångssignalens styrka. Om signalen skulle vara för kraftig (Om amplituden skulle vara större än fönstret) då kommer än ännu kraftigare förstärkt signal inte längre kunna visas. Ingångssignalens namn, som valdes i menyn inställningar (Menue – Tuner Settings) visas också i detta fönster. Fönstret kan användas för att kontrollera om en ingångssignal existerar.


Pianot
När tunern upptäckt en ton, visas motsvarande pianots tangent med en grön markering. Pianots tangenter sträcker sig från A0 – C8. Bokstaven motsvarar tonens namn och oktavens tal.


Upptäckt ton
Den upptäckta tonen visas i tunerns notfönster som bokstav med oktavens siffra.

Den frekvensen som tonen, inom tonskalan, borde ha ser du i det övre fönstrets vänstra hörn. Det är i det här fallet inte den upptäckta frekvensen.


Frekvensspektret av den upptäckta tonen
Stämapparaten utvidgar frekvensvisningen av en upptäckt ljudhändelse och visar detta i frekvensspektrets fönster. Den horisontella axeln representerar frekvensen, den vertikala frekvensens amplitud. Den röda sinusformade linje visar den upptäckta tonens spektret av frekvensen. Toppen av den röda sinusformade linjen visar den uppmäta frekvensen av ingångssignalen. Den vertikala grå linjen indikerar frekvensen från skalan av den detekterade tonen.

Avvikelsen av strängens frekvens
Ostämmighet i strängarna visas numeriskt och med röda visare. Även de absoluta frekvenserna av strängarna visas numeriskt.


Inställd stämning
Stäminstrumentet visar ostämdhet med hänseendet på den inställda stämningen. Har en sträng samma frekvens som motsvarande tonen från den inställda stämningen är avvikelsen noll. Den inställda stämningen visas i textfönstrets mitt. den liksvävande stämningen (equal temperament) och den bästa sträckningen/bredd. Denna optimala bästa sträckning beräknas av självaste stämapparaten och är individuell för varje piano.

Att ”frysa” stämapparaten
Genom aktivering av programmets ”frysknapp” kommer alla diagrammets synliga värden förbli oförändrade. Detta för att i ”lugn och ro” kunna läsa av alla dessa värden. Samma funktion uppnås med tangentbordets mellanslag tangent (Space).


Helbildsvisning
För att få full visuell åtkomst till tunerfönstret kan fönstret maximeras till en helskärm. Detta är särskilt användbart när skärmen är placerad på avstånd.

Urval av bild i programmets mitt
Ovan, i ”select the main screen image” kan du byta bilden, som du vill skall visas i programmets huvudskärm.

Stänga av Tooltips
Om du med musvisaren för ett ögonblick rör dig över en knapp eller ett fönster av programmet, visas det en så kallad hjälptext (Tooltipp). Det är en mindre ruta med en förklaring kring stämapparaten/programmets funktion. Dessa hjälptexter visar viktiga informationer över programmets funktion och kan därför vara av stor hjälp. Om man ändrar inställningen ”Disable large tool tipps” på den högra sidan i programmets mitt- då stängs de flesta hjälptexter av

Genom aktivering med meny-tangenten, på stämapparatens nedre del, öppnas inställnings-menyn. Menyn visas i stämapparatens övre vänstra hörn där det skall väljas; Option-Settings. Inställnings-menyn kan även öppnas om ingångssignalens fönster aktiveras.

Den maximala noggrannheten i Hertz och Cent
Dragspels stäminstruments noggrannhet är bättre (mindre) än 0.1 Hertz (vid ljudhändelse längre än 10sekunder) Noggrannheten i Cent ändrar sig stegvis över stämapparatens mät område. Cent är en relativ måttenhet. Intervallen (bredden) av en not/ton i Hertz höjs under tilltagandet av tonhöjden. Bredden av en not i Cent är per definition (alltid) 100. Här kommer några värden kring noggrannheten i Cent: C1: 5.2 Cent, C2: 2.6 Cent, C3: 1.4 Cent, C4: 0.6 Cent, C5: 0.4 Cent, C6: 0.16 Cent, C7: 0.08 Cent, C8: 0.04 Cent. Slutsatsen är att stämapparaten (vid mätning i Cent) arbetar mera noggrann vid tilltagandet av noten/tonens höjd.

Mätbara tonhöjdsskillnader
Den minsta tonhöjdskillnaden som det mänskliga örat kan förnimma ligger kring ca 2Hertz. Stämapparatens noggrannhet på 0.1 Hertz är därför betydligt bättre. Denna höga noggrannhet är nödvändig för att kunna utforska svävningar mellan två stämtungor. En förändrat svävning hos ljudet av två stämtungor observeras av det mänskliga örat redan av en stämtungas frekvens på ca 0.1 Hertz.

Automatisk kalibrering
För mätning använder sig stämapparaten av ljudkortet. För att kunna jämna ut eventuella frekvens fel utför stämapparaten en automatisk kalibrering. En manuell kalibrering, så som det ofta förekommer hos konventionella stämapparater, (t.ex. med hjälp av, ratt, skruv osv) är inte nödvändig. Baserat på detta är mätningarna av tunern alltid tillräckligt noggranna.

Intern noggrannhet
Stämfel visas av stämapparaten med 1 eller 2 decimaler. (Digits efter komma) Intern räknar stämapparaten med 7 decimaler. Utslaget visas avrundat på 1 eller 2.

Verktyg för att dämpa/muta strängarna (för piano och flygel)
Muta/dämpning av trekörig kör i pianots mellersta område
Muta / dämpning av trekörig kör i näst högsta oktav (piano)

Muta / dämpa en rad av treköriga strängar hos en flygel med flera kilar
Muta / dämpning av tvåsträngad baskör med en kil
Mutning / dämpnig av tresträngad kör med två kilar (flygel)

Muta / dämpning av trekörig kör i den översta oktaven (piano)
Muta / dämpning av tvåsträngad baskör hos en flygel med flera kilar

Mutning / dämpnig av flertal tvåsträngiga baskörer med filtband (flygel)
Mutning / dämpnig av flertal tresträngiga kör med filtband (flygel)